Stafflikort till ett par 50-åringar

Kollegan skulle på fest där två av hennes vänner fyllde 50 och ville beställa ett kort. Det tog ungefär tio sekunder för mig att bestämma att det skulle bli ett stafflikort. Det är en kanonrolig variant just när man vill att kortet kanske ska kunna visas upp en stund - till exempel på ett presentbord. Jag fick fria tyglar, något som gör det både lättare och svårare - särskilt när man aldrig träffat jubilarerna. De är friluftsmänniskor, sa kollegan. Först tänkte jag frossa loss i wellpapp och hampasnöre och ruffa till kortet rejält...men nä, händerna lydde inte. Det ska liksom vara lite guld, champagne och tjohejsan när någon fyller ett halv sekel, tycker jag. Och i det HÄR fallet snackar vi ju HUNDRA år tillsammans, så det var bara att plocka fram guld och embossa hejvilt. Beställaren blev jättenöjd - och jag med. Det är ett roligt kort, tycker jag! 

Det är en luftballong till vänster, den har jag klippt ut ur ett papper. Klockan likaså, siffrorna har jag skurit ut i Cameon, champagneglasen är ju en die från Marianne Design jag använder jätteofta. 

Baksidan är klädd med papper från Bo Bunny, en serie jag köpte och älskar. 

I gömmorna hittade jag den här bandvarianten - den är helt underbar, och är trädd på tunn ståltråd så den är lätt att forma. 

Beställning på bröllopskort

...det var ett tag sen jag fick frossa loss i vitt och bling, men när en kollega beställde ett kort inför ett bröllop hon skulle gå på, fick jag min chans. Bokkort fick det bli, och eftersom jag inte känner brudparet och kollegan inte hade särskilt strikta önskemål så körde jag vitt på vitt, lite lagom elegant. På insidan använde jag en vers ur Nils Ferlins " I folkviseton" - jag tycker den är underbar, och helt perfekt som lyckönskan till ett brudpar. 

Höger insida. Metallhörn, som vanligt. Dessa har jag målat med akryl matt silver, då jag inte vill ha dem så jätteblanka. För att skära ut formen på textpappret och det bakom har jag använd Spellbinders "Labels Seventeen". Blommor, pärlor och lite bling såklart. 

Inslagen 

Framsidan. Brudparet är skuret med en die från Marianne Design, ringarna likaså. Jag gillar diesen därifrån - de är användbara, prisvärda och man hittar mycket som passar till de flesta typer av kort man vill göra. Den vackra ovalen i bakgrunden ( man ser bara kanterna på den ) är Spellbinders Fleur de Elegance. Spellbinders dies är ganska dyra, men väldigt, väldigt bra - och användbara. Trots att jag har en Cameo i min ägo, stansar jag mycket Spellbinders i Biggan. 

Baksidan. Självklart ska även baksidan ge ett klätt och elegant intryck. Den personliga stämpeln har jag beställt hos RoxStamps och jag har en som fungerar om det är en person som är mottagare. Den vackra formen med hålmönster är även den en Spellbinder,  A2 Borders Bracket One. 

Färdigt, uppställt - inte bästa fotot jag tagit :) 

Vänster insida 

Full fart i julkortsproduktionen

...och tur är väl det, för jag har ju några att göra! Än har det mest lite enklare varianter, men jag känner hur lusten att flippa ur lite börjar krypa på. Har köpt på mig lite glimmer mist och nya embossingpulver som riktigt väntar på att bli invigda. Mellan julkorten har jag hunnit med ett par beställningar, båda från en kollega. Ett bokkort till ett brudpar, och ett kort till ett par femitioåringar. Dem ser du i separata inlägg. 

Ingen direkt julkänsla...

Nja, föga förvånande - i lördags var det trettio grader i Vimmerby där vi firade min mamma och hennes sambo - de hade slagit ihop sina födelsedagar till ett 145-års kalas och givetvis hade jag gjort ett bokkort till dem. Det hade nog blivit lite svårt att värpa fram ett julkort tills dess; solen stod som spön i backen och det kändes som om inte ens nakenhet var svalkande nog.

Hur som - ett bokkort med lite rokokokänsla blev det ; med lite reseinspirerad insida. Vi gav Euro, då de båda gillar att resa. Visserligen bär det inte av till Paris nästa gång, men dels hade jag inga andra papper med reseinspiration, dels är ju Eiffeltornet en väldigt turistig symbol, och så passade pappret så fint ihop med det jag hade till framsidan.

Änglatider igen

Det är knappt man begriper det, men nu är det julkortsmakeri i den här Skatmammans hörna igen. Premiärkortet gjordes i midsommarhelgen, lite symboliskt sådär då det var sex månader kvar till julafton...

Lite svårt är det, det där med att göra kort efter julkänsla, när gräsmattan är grön och dörren står öppen för att släppa in sommarbrisen. Så - som vanligt blir det lite enklare kort i början...